Förlusten mot Väsby...

svider rejält. OK Väsby var bra, snabba, irrationella, utmanande, men ändå... så fruktansvärt irriterande. Ha 1-1 med sekunder kvar, trots att vi inte var bra. Då ska man se till att "grisa" med sig en poäng hem. Och det allra värsta är att vi med lite tur till och med kunde fått med oss tre poäng. Tänker på Joels friläge med bara minuten kvar. 

Vad var det som inte var så bra då?

Jo, vi gick inte till och tog fajten, stoppade inte upp dom utan lät dom få ta fart. Man kan inte backa ifrån och ge bort vissa ytor. De gånger vi gick intill vann vi bollen och startade motanfall, men då slarvade/spelade vi för svårt och fick kontringar mot oss istället. Sen varierade vi inte anfallsspelet heller... anfallen gick på chans och var alldeles för korta... tyvärr kan listan göras längre....  

Men vi gjorde en del saker rätt bra trots att vi inte kom upp till den nivån vi kan spela på.

Och då tänker jag på vad då? Jo, försvarsmässigt får vi dom långa stunder dit vi vill (men vi frångick det också vilket vi får rätta till). Anfallsmässigt har vi 3-4 frilägen till utöver den som Joel blir neddragen på och Ricardo efteråt säkert sätter straffen på.  

Nu är det dags att sluta gräma sig...

För faktum är att jag penetrerar ner alla matcher i mikrobitar... i och för sig förkovrar man sig alltid, men det tar kraft också. Men med tiden kanske man lär sig att sluta älta... 

Till nästa match får vi se till att korrigera våra försvarspositioner och vårt anfallsspel. Sen är ju Sirius ett av 7-8 lag som kan bli topplag så nån enkel match blir det inte, Fast egentligen et finns det inga enkla matcher. Däremot är vissa motståndare svårare än andra. Och Sirius tillhör definitivt den svårare kategorin. Nå väl, vi ska visa alla att vi kan mycket mer än sist!! 

Kom och se oss mot Sirius. Låt grabbarna få känna ert stöd!

Tarra