|
|
| Tipsa vidare om denna artikeln | |
2010-03-07
Från Falkenberg till Fulham för David Elm
För mindre än sex år sedan spelade han fotboll för Emmaboda i division fyra och hade sin pappa som tränare. Idag heter tränaren Roy Hodgson och bortaresorna går till arenor som Reebok Stadium, Old Trafford och Anfield Road. Det har hänt något i David Elms karriär.
Säsongen 2004 såg ut att kunna sluta med degradering för Falkenbergs FF. När halva serien var spelad hade laget bara lyckats skrapa ihop 11 poäng och placeringen på nästa sista plats i tabellen var ett faktum. Två insläppta mål per match ger en vink om att försvarsspelet var långt ifrån perfekt och dessvärre skapades det heller inte mycket framåt. Fjorton producerade mål var sämst i serien och FFF bestämde sig för att försöka göra någonting åt saken. Prioritet ett var att värva en anfallare med tyngd. Lösningen hittades i Småland och han hette David Elm, som mer än något annat önskade att karriären skulle ta fart och med glädje skrev på för det gul-vita Falkenbergslaget.
Från division fyra till Superettan. Bara det kan tyckas vara ett stort steg att ta. David hade visserligen spelat i både Helsingborgs IF:s Tipselitlag och därefter i Nybro i division II, men det var i farsans lag som det vände.
- Jag minns tiden i Emmaboda IS. Det var där jag hittade glädjen med fotbollen igen, säger David.
Med återvunnen lust för spelet var han beredd att satsa mot nya höjder, men att det en dag skulle ta honom ändå till Premier League hade han inte kunnat tro.
- Nej, det fanns nog inte i mina vildaste drömmar.
Superettandebuten skedde på hemmaplan mot BK Häcken i slutet av juli men det skulle dröja två månader innan årets första och enda mål kom, och det kommer han fortfarande ihåg.
- Ja det minns jag. Norrköping hemma, vinst med 3-1 och en underbar känsla.
Matchen slutade visserligen 4-2 men den underbara känslan efter att ha nickat in sitt första mål lär ändå ha varit densamma.
David erbjöd min sin storlek och kraft en ny dimension i anfallsspelet men någon utpräglad målgörare var han inte. Den rollen fick istället Stefan Rodevåg som hämtades på lån från Kalmar FF. Den offensiva förstärkning som dessa två innebar var säkerligen en anledning till att Falkenbergs FF sedermera lyckades säkra kontraktet i den näst sista omgången genom 1-1 borta mot Brage. Året därpå fortsatte David Elm att visa framfötterna. Han gjorde det så pass bra att Trelleborgs FF, som då var seriekonkurrent till FFF, valde att lägga ett bud på honom. Kontraktet innebar att David skulle kunna spela fotboll på heltid och i en tidningsartikel menade han att det skulle vara svårt att tacka nej. Affären blev dock aldrig av eftersom klubbarna inte kunde komma överens om prislappen. Frustrerande?
- Just då var det en liten besvikelse. Men nu i efterhand är jag glad att min karriär blev som den blev.
Ja, man kan nog konstatera att det för Davids del trots allt var lyckat att stanna kvar i Falkenberg. Han hade blivit en viktig kugge i FFF:s lagbygge och säsongen 2006 skulle inte bli sämre. 10 mål och 7 assist på 26 seriematcher från den tidigare utpräglade targetspelaren. Har du någon särskild förklaring till den fina poängproduktionen?
- Väldigt svårt att säga. Men jag tror att jag utvecklades och blev till en bättre spelare under de åren. Dessutom hade jag en väldigt bra kollega i Stefan Rodevåg, så vi utvecklades nog som anfallspar ganska mycket.
Jodå, anfallsduon presterade verkligen, och David har positiva minnen från Falkenbergs FF.
- En väldig bra tid i mitt liv. Trevliga lagkamrater och trevliga ledare och jag följer numera laget så mycket jag kan via internet.
Hans utveckling föranledde att klubbar i Allsvenskan fick upp ögonen på allvar. Störst intresse visade Kalmar FF och David var inte sen att packa sina väskor för en flytt från västkusten till östkusten, där han alltså förenades med sina två yngre bröder Viktor och Rasmus. Efter den självklara höjdpunkten, SM-guldet 2008, försvann Viktor till Heerenveen. David och Rasmus stannade kvar i mästarlaget men i slutet av augusti 2009 skrev yngste brodern på för AZ Alkmaar. Transferfönstret var på väg att stängas och allt pekade på att David skulle få stanna i Kalmar. Klubben hade redan tackat nej till ett par utländska proffsklubbar då samtalet med stort S kom i sista stund: Fulham FC var intresserade av Davids tjänster. En ganska häftig känsla, kan tänkas?
- Ja, jag blev väldigt glad och förvånad när Fulham vädrade sitt intresse. Det var ju en chans som inte fanns! Och jag har sparat pennan som jag skrev på kontraktet med. Det säger väl allt, haha!
Ettårskontraktet signerades och efter en höst med mestadels reservlagsmatcher blev det en, antagligen mycket efterlängtad, Premier League-debut den 26 januari borta mot Tottenham. Hur kändes det och var det extra speciellt att göra debut i en derbymatch?
- Tankarna på ett derby fanns inte just då. Istället var det mer att "nu kommer chansen och nu är det dags för mig att försöka visa vad jag kan". Sedan efter matchen reflekterade man mer på vad som egentligen hade hänt.
Två veckor senare var det dags för en ny milstolpe i karriären. Den 9 februari är ett datum som han sent lär glömma. 3-0 mot Burnley inför 23.000 åskådare på Craven Cottage. En av målskyttarna: David Elm. Han låter tre ord beskriva känslan när bollen hamnade i nät.
- Glädje. Lycka. Tacksamhet.
Kalmar FF och Allsvenskan i all ära. Att komma till en av världens bästa ligor måste ändå innebära en rejäl omställning.
- Ja, det tog ett par månader bara att komma in i tempot. Men annars är det nog nästan lugnare träningsmässigt här eftersom vi har så många matcher, säger David.
Hur ser en normal fotbollsvecka ut i Fulham?
- Träning måndag och tisdag kl.10.30. Ledigt på onsdag. Sedan har det varit matcher i Europa på torsdagarna. Lugn träning på fredag och sedan match lördag eller söndag.
Och socialt, hur trivs du med det engelska livet?
- Jag och flickvännen Minna trivs kanon. Vi valde att bo lite utanför London för att slippa den enorma stress som ett liv mitt inne i staden innebär. Så det är lite som hemma.
Trots många matcher och tuff konkurrens om platserna verkar David Elm trivas alldeles utmärkt. Om tränaren och lagkamraterna har han bara gott att säga.
- Stämningen är oerhört bra. Alla är väldigt trevliga. Det känns lite som i Falkenberg och i Kalmar. Spelarna umgås inte jättemycket på fritiden, men på träningarna och resorna hänger jag mest med Kagisho Dikgacoi och norrmännen. Roy Hodgson är också väldigt bra. Lugn utanför planen och lite mer högljudd på densamma. Han har betytt oerhört mycket för mig.
Förutom engelskt liga- och cupspel har Fulham alltså även spelat i UEFA Europa League. Där har David hittills gjort två framträdanden, senast på bortaplan mot Shakhtar Donetsk då han som avbytare fick hoppa in och spela de sista 20 minuterna.
- Det gick sådär, betygsätter David insatsen. Vi mötte ett väldigt bra lag som låg på ganska hårt när jag kom in. Vi är väldigt nöjda med att vi lyckades gå vidare.
Härnäst väntar dubbelmöte med Juventus. Däremellan Manchester United på Old Trafford i ligan. Med tio seriematcher kvar att spela ska Fulham dessutom möta Manchester City, Liverpool och Arsenal. Inga lätta matcher med andra ord. Om speltid under säsongens avslutning och en eventuell kontraktsförlängning med Fulham säger David:
- Det vet man aldrig. Det gäller bara att fortsätta jobba hårt, sedan får man se vad det kan leda till. Jag hoppas på en förlängning, men vi får se. Jag trivs i alla fall väldigt bra här.
Oavsett hur framtiden kommer att se ut för David Elm så ska det bli roligt att följa honom och hans förhoppningsvis fortsatta framfart i Fulham FC. Därför återstår det bara att gratulera till framgångarna och önska honom ett stort lycka till med fortsättningen, samt konstatera att man aldrig vet var i Europa en duktig och målmedveten FFF-spelare kan hamna.
|
|
| Tipsa vidare om denna artikeln | |
Tillbaka


